Världens bästa dag!
Oj oj oj, hur ska jag börja om idag..
Jag tog bussen till stallet, och gick in i hagen till henne direkt. Jag började mysa med henne, och något jag alltid gör är att jag pratar/sjunger med henne. Mest på engelska. Alltid varit så, jag känner att hon blir lugnare och tryggare med mig. Och hon litar verkligen på mig.
Idag stod jag på henne tre gånger, och hon verkligen litade på mig. Hon bugade, ''vinkade'' med hovarna och bara gosade sönder med mig! Shit, jag ville gråta och hoppa upp i luften för att jag var så glad. Hon litar verkligen på mig! Den känslan är helt obeskrivlig. Jag är verkligen världens lyckligaste tjej när jag är med Kerstin!
Jag satte kameran på en sten, så därav filmeras ''håll'' haha. Var i hagen i lite mer än en timme. Gjorde även ''flyttningar'' med fingrarna, och kröp under magen/mellan frambenen osv. Pussade massor på henne, klappade och allt man kan komma på och göra när man är så tok glad haha ;)
Efter det tog jag in henne, borstade osv & duschade av henne för hon var verkligen smutsig och jättevarm. Kvaft - och varmt ute. Hon tyckte det var jätteskönt, så jag skrapade av henne och släppte lös henne i paddocken. För att vara ANDRA gången vi arbetar med ''inkallningar'' så gick det så jääävla bra. Hon kom i skritt och trav. Och i början fattade hon inte riktigt, men sen när jag började lära mig hennes kroppspråk så gick det galant! Hennes inre öra lyssnade hela tiden på mig, och hon gjorde precis som jag sa.
I början gick det som sagt inte så bra, men aa när jag lärde mig hennes kroppspråk så gick det verkligen sjukt bra! Känns verkligen som om vi har hittat varandra till 100%. Jag litar på henne med hela mitt hjärta, och känns som om hon litar på mig. När jag ''busade'' mot henne, så vart hon tok-glad och bockade och galopperade ;) Sen när jag visade inkallning saktade hon av och skrittade mot mig. Så himla bra dag, bästa dagen någonsin tror jag!
När det gick som bäst filmade jag inte. Utan sista 15 minuterna så la jag all fokus på oss, och inte vart kameran va osv och de var då det gick som bäst ;) Men men, ska försöka filma mera någon annan dag. Inte ofta jag släppter henne lös, iomed att det här var ju trots allt andra gången med inkallningar. Och det är inte ofta vi är själva i stallet, då kan jag ju inte släppa henne om någon vill rida där.
I alla fall, sen prommenerade jag av henne & mockade, fixade maten och allt sånt. Var en halvtimme kvar tills bussen gick. Så jag gick ner till henne, myste och gosade och gick till bussen. Sen dess har jag hållit på med filmer från idag. Så sjukt svårt det här med att välja filmer + att filmerna är minst 10 minuter långa, och det är runt 10 filmer, så det är asjobbigt att titta igenom alla xD haha. Men tror jag lyckades helt okej ändå!
Pia <3 ~ vår historia
Pia.. åh vackraste ponnyn! Hon är en D ponny som jag rider väldigt mycket i Skåne. Man ser vilka bilder som är äldre än andra, dom som inte är tagna med system kamera och jag ser ganska ''liten'' ut är för ett par år sedan. Finns så mycket att berätta så jag vet inte vart jag ska börja. Hon är en ponny med så stort hjärta, och jag smälte såfort jag såg henne. Första gången jag red henne kunde jag knappt någonting, hade inte blivit medryttare på Kerstin ännu. Tror det var 2011 sommaren. Jag kunde verkligen ingenting, hade knappt ridit barbacka (aldrig galopperat barbacka - absolut inte hoppat barbacka) För på ridskolan jag red på var det mest grundridningen, hade jag tur så galopperade vi kanske en gång per lektion, en långsida, typ 5 galoppsprång. Så jag lärde mig nästan ingenting där. Hoppade max 40 cm. Och det var '' WOOOOWWW ''. Så när jag kom till skåne och red Pia, det var så annorlunda allting där, på ett såå bra sätt. Jag var väldigt ostabil i min ridning, flängde fram och tillbaka, kunde ingenting i dressyren osv, hoppningen var jag kanske lite rädd osv. Såg inte så bra ut om man säger så.
Men så förra sommaren, sommaren 2012. Jag hade varit medryttare på Kerstin ett tag. Och första passet var dressyr. I ridhuset, och ridläraren sa bara: wow. Hon sa att det var ofattbart hur mycket jag lärt mig på så pass kort tid, och allt var pågrund av Kerstin. Jag hade slutat på ridskolan, och det var Kerstin som lärde mig allting. Red barbacka nästan hela tiden, hoppade barbacka och även fast jag ramlade av i hoppningen hela tiden så lärde jag mig. Och Pia.. hon var helt jävla obeskrivligt fin, gick i form hela tiden, trampade under sig, gjorde superfina skänkelvikningar och allt. Fick sååå mycket beröm hela tiden, det gjorde mig så glad! Då förstod jag hur mycket jag faktiskt utvecklats.
Och allting flöt på, hoppningen och allting.. hon gjorde mig säker, och jag var så glad på hennes rygg. Hon gjorde mig verkligen glad, och fick mig att känna mig speciell. Min pärla.. Och när jag red henne igen på vintern.. åh, hon var helt ullig. Min fina prinsessa. Väldigt rörig text, men vet liksom inte vart jag ska börja och sluta.. för våran historia är så lång. Men har inga ord som passar in för att beskriva den, bara att: jag älskar henne.
/Emma
Ridskola - Del 5
Katitzi - Skäck - Kategori: D
Katitzi.. åh, vill bara börja gråta när jag hör hennes namn. Hon är en helt underbar häst, helt fantastisk. Jag var skötare på henne ett tag, och hon är så otroligt snäll, mjuk och vill alltid ens eget bästa. Jag red henne några gånger men har dock inga bilder, och hennes fina teckning, och man och allting. Hon är en riktig drömhäst, skulle göra allt för att få äga henne, och jag saknar henne så himla mycket. Dock tror jag inte hon är kvar på ridskolan, utan att hon är utlånad. Min finaste, saknar henne så himla mycket :'(
Ridskola - Del 4
Frida - Fjording - Ljusbrunblack - Kategori: C
Frida var en väldigt besämt dam. Som ni ser så red jag utan stigbyglar vilket betyder = min tid under brännskadan. Jag tror nog att jag aldrig under alla mina år sett någon få ner henne i form. Hon hade även ett speciellt steg, tror hon hade problem med ena bakbenet, med skelettet eller nått då hon alltid slog ner ena benet i marken, går inte att förklara men det var väldigt irreterande när man tittade haha. Hoppade henne några gånger också, och hon vart väldigt pigg och hon var också ganska mycket att rida, supermysig häst verkligen!
Ridskola - Del 3
Britney - Nordsvensk travare/ fullblod - Kategori: Häst - brun
Britney är en häst jag red då & då, har dock inga bilder eftersom alla försvann under mina 5 dator kraschar. Hon var väldigt seg hela tiden, och väldigt mycket att rida. Hon var även väääldigt stor haha, så jag såg väldigt liten ut på henne. Red mest dressyr på henne och det gick helt okej, Men som sagt var hon väldigt seg. Men hon hade verkligen en guld personlighet, hon var så himla söt och ville aldrig något dumt. Visst kunde hon bocka/sparka backut i galoppen men hon var så himla bra! Tror dock inte hon passar som ridskolehäst..
Ridskola - Del 2
Lady Fairline - Skimmel - Arab/Welsh - Kategori C
Lady Fairline som kallas för Fairline var min föredetta Sköthäst, var skötare på henne 1-2 år. Hon är helt underbar, finner inga ord för henne. Min vackraste tjej. Jag lärde henne puss & ''vinka'', stannade kvar flera timmar och myste med henne. Hon var verkligen mitt hjärta, i dressyren var hon jätteseg och behövde alltid ha spö. Men vissa dagar gick hon sååå bra så jag vart helt förälskad i henne på nytt. I hoppningen var hon så himla glad och taggad så det var som en helt annan ponny. Tyvärr har jag inte bilder från hoppningen då min dator krashat 5 gånger. Men det skär i hjärtat att jag inte träffar henne längre, red henne nästan hela tiden när jag fick min brännskada. Fick rida utan stigbyglar hela tiden, och jag hade henne hela tiden & hon tog hand om mig så himla bra <3 Varje gång jag privat-hyrde häst tog jag henne, och sist jag rid henne var förra vintern. Kan inte förstå att det var så länge sedan, saknar att sitta på hennes rygg, hon visade mig verkligen hur nära man kan komma en annan ''art'', saknar henne mer än allt.
Ridskola - Del 1
Ras: Gotlandsruss - Kategori B.
Mon Ami är en ponny som jag har väldigt mycket historia med. Jag red henne ibland och hon var inte så mycket min typ. Hon vart alltid jättepigg ute när första snön hade kommit, och såklart hade jag henne då. Så när jag skulle ta en galopp på långsidan så skenade hon iväg + bockade så jag flög in i staketet med huvudet före. Sen dess red jag inte henne på jättelänge, jag hatade henne. Kunde inte riktigt kontrollera mina känslor då. Men sen efter ett tag så red jag henne. Och jag vart helt kär. Jag hade sedan henne i nästan en termin, och lite mer. Min ridlärare tyckte jag red henne bäst, att ingen red henne så bra som jag. Vissa dagar gick hon så bra, och i hoppningen var hon bäst! Ingen hade tydligen så bra kontroll på henne som jag, sen dess har jag varit helt förälskad i Gotlandsruss! Jag saknar henne så det gör ont, min vackra prinsessa. Hon betydde så mycket för mig.